Produktion

Produktionsprocesser

13 January 2010
Av Magnus

Produktionsprocesser vitt vin. Denna process-guide förutsätter en bra kvalitet på druvmaterialet. Druvhantering. Man kan antingen avstjälka innan eller pressa hela klasar. Skörd skall ske under så svala förhållande som möjligt. Maceration-extraktion kan hjälpas på med tillsats av enzymer (t. ex. glykosidaser) och sker i ca 2-3 timmar. Sken sker pressning med ett tryck under 1 bar....
Läs mer »

Arkiverad i Kemi, Produktion | Inga kommentarer »

Klarning av vin (en. Fining, fr. Collage)

10 January 2010
Av Magnus

Klarning används för att göra så att vinet slutar vara grumligt och blir en stabil klar vätska. Det finns en del olika ämnen man kan använda för att göra klarningen så effektiv som möjligt. Äggvita Gelatin Isinglas Bentonit Under 20 och 30-talet gjordes en hel del experiment på att klara vin med lera utav olika slag. Efter ett tag...
Läs mer »

Arkiverad i Kemi, Oenologi, Produktion | Inga kommentarer »

Protein i vin

10 January 2010
Av Magnus

Proteiner är aminosyror bundna till varandra genom peptidbindningar. En peptidbindning är en när en karboxylgrupp binder sig till en amingrupp (det bildas H2O). Proteinerna är ofta stora och kan bestå av fler än 50 aminosyror. Protein i vin kan komma både från druvan och från mikro-organismer, (särskilt från jäst efter autolysen). Proteinmängden är lägre...
Läs mer »

Arkiverad i Kemi, Oenologi, Produktion | Inga kommentarer »

Järn och koppar i vin (ferric casse och Copper casse)

10 January 2010
Av Magnus

Järn Det finns alltid spår av järn i vin, lite kommer från druvan, lite från smuts (jord etc) och lite från uttrustning (mindre i modern tid). Järn i lösning befinner sig i två oxiderade former, ferrous Fe2+ (järn(II)) och ferric Fe3+ (järn(III)). Den vanligaste formen är ferric. Ferric binder sig gärna med andra joner och bildar svårlösta...
Läs mer »

Arkiverad i Kemi, Oenologi, Produktion | Inga kommentarer »

Stabilisering

08 January 2010
Av admin

Med stabilisering syftar man på stabilisering av tartrat för att förhindra utfällningar i det färdiga vinet. Det är på grund av att vinsyra har två karboxylgrupper (COOH) med två olika pKa är möjligheten stor att den bildar olösliga salter med olika metaljoner. De vanligaste kombinationerna är med Kalium och Kalcium i följande former. Kaliumbitartrat (KTH) Kaliumtartrat (K2T) Kalciumtartrat Kaliumkalciumtartrat Kalciumtartromalat Dessa...
Läs mer »

Arkiverad i Kemi, Oenologi, Produktion | Inga kommentarer »